-       Jag känner mig fortfarande ganska trött, berättar Oscar Sjölander i telefon ett par dagar efter bedriften. Jag fick ju inte så mycket sömn under utmaningen, drack mycket koffein och tillsammans med den fysiska påfrestningen gör detta att jag både är trött och fysiskt utpumpad men att jag ändå sover dåligt. 

Att Oscar Sjölander är trött är ju inte så konstigt efter att han under Kristihimmelsfärdshelgen sprang hela Bohusleden, en bedrift som de flesta knappt kan föreställa sig. 

Natten till torsdag, kl 00.00, börjar löpningen från Blåvättnerna. 

-       Jag hade sprungit från Blåvätterna till Fontin som träningspass och kände mig trygg att ta den delen i mörkret. Tyvärr hade jag jobbat hela dagen innan och i efterhand kan jag tänka att jag borde ha börjat utmaningen lite mer utvilad. Allt gick dock bra, men på den nya omdragningen mot slutet på Bohusledens första etapp var markeringarna lite glesare än i övrigt, och dessutom var stigen inte lika väl upptrampad. Annars hade jag inga problem att hitta fram även om det var mörkt. 

Runt kl 03.00 når Oscar Getryggen och vindskyddet Gott Läge. Det är fortfarande mörkt, men Oscar får ändå en liten glimt av på den fina utsikten över Göteborg. Då har han redan hunnit göra den första (och enda) vurpan, och har lite ont i både hand och ben. 

I övrigt går inledningen av utmaningen bra och han når första vilopausen i Fontin kl 09.30, en dryg halvtimme innan planering. Här väntar en dryg timmes vila. Mackor och Yoghurt gör att kroppen fylls på med energi. Ryggsäcken, innehållandes salttabletter, koffeintabletter, räddningsfilt, extra pannlampa, kniv, powerbank och laddare för telefon och klocka, fylls på med vatten, sportdryck, saft, godis och energibars. 

Med en nypackad ryggsäck med totalvikt på ca 4-5 kg fortsätter nu färden norrut.

-       Etapp 7 gick bra med etapp 8-9 blev tuff efter så många mil i benen. Jag hade sprungit i Svartedalen tidigare, men inte efter att ha sprungit nära 9 mil. Det är mycket upp och ner, med rötter, stenar och stockar. Det var därför skönt att i slutet på Bohusledens etapp 9 komma ut ur skogen och få springa på grusväg en stund. Men, jag var väldigt trött när jag nådde Lysevatten. Svartedalen tog verkligen musten ut mig. 

Målet för Oscars andra etapp är Stenshult, mitt på etapp 12. Strax efter Vassbovik tar dock orken helt slut. Oscar sätter sig ner på en sten och, tar på sig sin jacka och ringer sin support, flickvännen Anna Osk Erlingsdottir. Klockan är runt midnatt och Oscar har varit igång i 24 timmar. 

Jag kom inte ett steg längre och min flickvän, som skulle möta mig i Stenshult, fick istället åka och möta mig längs grusvägen efter Vassbovik. Hon hade lite svårt att hitta mig i mörkret och när hon såg hur risig jag var tvingade hon in mig i bilen och kör mig till ett hotell i Uddevalla. Här fick jag sova en timme och fyllde åter kroppen med energi och vätska.

Efter lite vila och mat får Oscar nu dessutom sällskap i löpningen av kompisen Daniel Theander som sedan tidigare planerat att hjälpa fram Oscar under andra dygnets löpning. Pausen i Uddevalla vill han inte kalla återhämtning, snarare nytändning.

-       Sällskapet gjorde att jag kom på andra tankar och fick lite variation. Vi kunde springa och prata med varandra och höll ganska bra fart. Vi låg på ett snitt på ca 6 ½ min per kilometer och vi lyckades t.o.m. missa en korsning och hamnade en dryg kilometer fel. 

Efter ett snabbt stopp vid Bjursjön fortsätter resan norrut. Nästa ordentliga stopp, med mat och vila är planerat i Kaserna, i början av Bohusledens etapp 16. Strax innan, i Strömmarnas naturreservat blir Oscar och Daniel lite osäkra på vägen. Den ena bron över älven är ju nedmonterad och vilken som är den östra bron och vilken väg som då ska tas hade kunnat beskrivas bättre på bohusleden.se tycker Oscar, som även här fick springa en extra bit innan rätt väg hittas. 

I Kaserna blir det ett stopp på 30-40 min, med ”powernap”, byte av kläder och strumpor, mat och ytterligare påfyllning av ryggsäcken. 

-       Etapp 16, längs älvarna, är ju vacker, men sen blev det mycket grus- och asfaltväg. Det var både långtråkigt och det hårda underlaget gjorde att jag fick ont i fötterna. 

Efter Lunden, på början av etapp 19, blir det snart skog och vilt igen när det stora naturreservatet Kynnefjäll tar vid. En snäll person, som hade ett eget stopp vid övernattningsstugan vid Vaktarekullen, bjuder på färskvatten. Klockan är nu runt 23.00 och nästa stopp för lite längre vila är planerat till Porsås, i början av etapp 22. 

-       Att jag valde Porsås som mål handlade om att jag ville ha med mig Daniel när jag i mörkret skulle hitta fram längs glappet på Bohusleden etapp 21. 

Vid Flötemarksön börjar det tyvärr ösregna. Markeringarna är lite gamla och Oscar och Daniel hamnar i en kohage. De är trötta, blöta och börjar frysa och dessvärre hade telefonen ingen laddning kvar. 

-       Att ladda telefonen i ösregn och med skärmen täckt av vatten försöka navigera sig fram till leden igen var i det läget lite jobbigt. 

De når tillslut Porsås runt 02.30. Här väntar åter Oscars flickvän som kör Oscar till ett hotell i Strömstad för en timmes sömn. Under tiden får Daniel skjuts tillbaka till Stenshult. 

När Oscar är tillbaka på leden igen är det gryning. Han är nu åter ensam och har ca 8,5 mil kvar. Han har torra kläder, skor och strumpor men i skogen är det blött och stundtals lite gles markering

-       Jag höll här en fart på ca 10 min per kilometer. Det var kuperat, svårt, blött, men var ändå en skön sträcka. Jag hade ju provsprungit större delar av den sista sträckan tidigare och det var skönt att veta att jag skulle hitta ordentligt. 

Han når Vassbotten under morgonen. Det ösregnar igen. Oscar blir tvungen att söka skydd under takutsprånget bakom ett hus. Nu återstår de sista 4 etapperna av Bohusleden.

Tyvärr springer han åter fel. Denna gång strax innan Vindkraftsparken vid Tolvmanstegen. Här finns en avstickare mot rastplatsen vid sjön Ekelidsvattnet. Oscar tar avstickaren istället för själva leden. 

-       En mindre omväg men jag höll ändå ganska god fart och började förstå att jag kanske skulle klara målet att hinna fram till Strömstad på under 3 dygn. På vissa bitar höll jag åter en hastighet av 6-7 min per kilometer och fick då lite marginal. 

Men denna marginal i bakhuvudet bestämmer sig Oscar för att han har tid för ett lite längre stopp. Han beställer en stor Hamburgare och kl 17.00 möter han åter upp sin flickvän. I Krokstrand, invid Idefjordens strand, får Oscar njuta av både sällskap, mat och utsikt. 

Det är nu 3 mil kvar och Oscar har ca 6 timmar på sig. Med insmorda fötter och nya strumpor (för att undvika skavsår) inleder han det som nästan kan kallas upploppet. 

-       Ja, jag skulle ju upp på Björnerödspiggen först. Där är det brant, men jag kände mig stark. Det gav energi att känna att jag vara nära och att jag var rätt sida om snöret och troligtvis skulle klara mitt mål. Det, och att det efter Björnerödspiggen är mycket nedför, gjorde att jag också kunde springa mer avslappnat. 

Till slut, efter 2 dagar, 22 timmar och 22 minuter når Oscar Strömstad central där Bohusledens 27e och sista etapp slutar. Han har då sprungit en bit längre än ledens officiella 34 mil. Han har sovit ca 3 timmar totalt och förutom det slumrat ett par gånger och tagit ytterligare ett par både längre och kortare pauser. 

Total rörelsetid blev tillslut 52 timmar 31 minuter, 40 sekunder.

Gör om det – om ni vågar!